Kaffefilosofering

Eftersom jag delvis vägrar sluta babbla om Australien, så tänkte jag lägga fram att jag gillar deras fokus på kvalitet framför kvantitet vad gäller kaffe. Två-tre stycken om dan, 2.90 AUD; 20 spänn, för en delikat kaffe latte är lagom. Och kaffebryggare är det liksom ingen som har. Vad är det?
Här hemma kör ju allas våra mammor 6-7 koppar om dagen. Det är lite sjukt ändå. Och då snackar vi ofta vanligt bryggkaffe. Allra helst i plastmugg enligt min mor, eftersom hon "alltid druckit det så". Samma mor som inte ställer om klockan till vintertid eftersom hon "gillar sommaren bättre". Har försökt få till det med Jakkos julklapp, den elektriska kaffekvarnen, men det kvittar ju hur bra kvarn man har om bönan har en sur underton. Vem gillar syrligt kaffe? Vad är grejen med det? Smakar som kaffe man värmer om i mikron. Köpte nya bönor häromdagen, nu blev det äntligen bra kvalle. Vad det lider bör man skaffa en sån fin kaffeapparatur som Karin opererat in i väggen i sitt kök. Flott.
Jo, det märkliga är att man (jag) finner det godast när kaffet smakar lite bränt. Jag känner att det är hela nyckeln. Man blir alltid lite varm i hjärtat och själen när man kommer ut med en Espresso House kaffe i handen. Må vara en kedja som inte är särskilt fräck eller intim osv, men satans goda kaffebönor har dom. Och de bränner inte mjölken heller. Tummen upp.