Cronulla weekend

Mottogs av Daves och Jems mamma Ros tidigt pa fredagsmorgonen. Fick lite sightseeing och ett par timmars somn i en major prinsessbadd. Jetlagen tod mig hart denna gangen.
Pa fredagkvall tog Jem mig ut pa middag och drinks pa Northies i Cronulla, ett stalle som jag vet att jag besokte forra gangen ocksa. Traffade da Jems gode van Anton med flickvan, en Anton som inte generades av nagonting alls. Under lordagen hade vi en kort seglats vid Rosebay och sen middag och kalas med Dave och hans Amy och deras vanner pa Bondi. Var pa nan klubb som hette White Pistol. Under sondagen har jag foljt Jems och Cookies vagade simningstur pa 2,5 km fran Palm beach till Whale beach. Impressive! Allt gick bra och det var sa sota i sina speedos. Det var nat race som hette 'the big swim' och massa folk deltog, till och med premiarministerns storste rival. Hans stjart pryddes av ett par roda valsittande speedos. Now a quick barbie with jem...

Sälen

Tog en tur till Sälen för att hälsa på familjen Vaernholt på deras semestervecka. Julia "kan felv" Vaernholt, 3 år, gjorde faster mycket stolt genom att åka knapplift själv och sjungandes ta sig ner för backen utan probs. Viggo var en riktig going i vanlig ordning. Mysigt att åka lite skidor och slappa i stugan. Ett särskilt tack för avslutningspresenten vinterkräksjukan som de små liven försörjde mig med. Thanks.

Så du tror att du kan dansa?

Glor lite på So you think you can dance, säsong 6. Man kan bara hoppas att de kommer upp i samma fantastiska standard som förra säsongen för då bjöds det tidvis på kvalitet av rang! Somliga inslag fick den gamla gymnasten och friståendedansaren i mig att riktigt hojta till av glädje. Ack så vackert det var. Inte ett öga var torrt.
Här är två sådana:
Jeanine och Jason
Janette och Brandon

Att ta till sig en katastrof

När vi var hemma hos Emma igår så snackade vi om hur svårt det är att ta till sig allt hemskt som händer på Haiti. Ja, tyvärr alltså. Tsunamin var på något sätt mycket lättare att relatera till eftersom så många svenskar drabbades av en massa sorg.
Det är så galet många som har dött på Haiti. Såg just ett bildspel på Aftonbladet. Det är inte svårt att ta till sig innehållet. Det är i själva verket väldigt enkelt. Och helt fruktansvärt.

Man kanske borde ha en blogg?

Man kanske borde ha en blogg? Det kanske är ett bevis på att man hänger med? Så att man kan slippa känna sig lika efterbliven som när man tvingas fråga okända skolungdomar om hur man använder de där nya busskorten från Västtrafik. När man inser att man senast uppdaterade sina MSN-kontakter i samband med att fenomenet "ICQ-party" låg inför döden 1999, och att man är upprymd över att Antikdeckarna strax börjar på TV... Ajaj. Det är inte lugnt. Okej. Här är min blogg. Jag är hip.